9.3.2018

Modersmålet avgör – svenskspråkiga klarar gymnasiestudierna oftare än övriga språkgrupper

Tiden det tar att avlägga gymnasiestudierna varierar mellan språkgrupperna. Orsaken är inte alltid att studierna fördröjs, utan också att studerande väljer en väldigt stor mängd kurser.

Gymnasiets lärokurs omfattar tre år. I gymnasielagen och också i utkastet till den nya lagen konstateras att målet är att gymnasiet avläggs på tre år. Studierna kan också ta längre än det, dock högst fyra år.

72 % av gymnasisterna som studerar enligt läroplanen för unga avlägger gymnasiet inom den så kallade normaltiden. Genomströmningstiden varierar dock enligt studerandes modersmål: svenskspråkiga klarar av gymnasiestudierna inom den målsatta tiden oftare än andra språkgrupper. Av svenskspråkiga som inledde sina gymnasiestudier 2011 avlade cirka 81 % studierna på tre år och av motsvarande finskspråkiga gjorde cirka 73 % det. Av studerande med annat modersmål än finska eller svenska slutförde endast knappt 55 % studierna på tre år. Läget bland finskspråkiga har varit så gott som oförändrat för de tre kontrollåldersgrupperna, bland svenskspråkiga har situationen försämrats med några procentenheter, medan läget har förbättrats klart bland studerande med annat modersmål.

Slutförande av gymnasiet inom normal- och maximitid enligt studerandes modersmål

Källa: Statistikcentralen - Vipunen - Utbildningsstyrelsens statistiktjänst (Andra: Studerande med främmande modersmål)

Det är vanligast att avlägga gymnasiet på maximitid, alltså fyra år, bland gymnasister med ett främmande språk som modersmål. Av gymnasister med annat modersmål än finska eller svenska som inledde studierna 2011 avlade 20 % gymnasiet på fyra år, av finskspråkiga gjorde 16 % det och av svenskspråkiga 12 %. Andelen har ökat något inom alla språkgrupper.

Avbrutna gymnasiestudier

Källa: Statistikcentralen - Vipunen - Utbildningsstyrelsens statistiktjänst

Svenskspråkiga tycks vara den språkgrupp som säkrast slutför sina studier. Exempelvis avlade 93 % av svenskspråkiga som började i gymnasiet 2011 sina studier senast inom den tillåtna maximitiden. Av finskspråkiga slutförde cirka 89 % sina gymnasiestudier. Gymnasister med annat modersmål ligger långt bakom svensk- och finskspråkiga, för även om deras situation har förbättrats, slutförde bara 75 % sina gymnasiestudier.

Ur ett årligt perspektiv betraktat är det tämligen få som avbryter gymnasiet. Liksom statistiken över studietiden i gymnasiet, visar också avbrytningsstatistiken på skillnader mellan språkgrupperna. Andelen som avbryter gymnasiestudierna är minst bland svenskspråkiga och störst bland studerande med främmande språk som modersmål. Läsåret 2014─2015 avbröt drygt 2 % av svenskspråkiga gymnasiet, 3 % av finskspråkiga och 6,5 % av studerande med främmande modersmål. Andelen studerande med annat modersmål som avbryter gymnasiet har dock minskat tydligt.

Vad kan vi utläsa ur statistiken?

Varför slutför svenskspråkiga gymnasiet oftare än finskspråkiga? Det är känt att de svenskspråkiga gymnasierna i genomsnitt är mindre än de finskspråkiga. Studiehandledarna och lärarna i mindre skolor känner självklart eleverna bättre. Det har även sagts att svenskspråkiga trivs bättre i skolan än finskspråkiga och att gemenskapen i svenskspråkiga skolor är starkare, liksom kanske också stödet hemifrån. Dessa funderingar måste förbli spekulationer, eftersom någon färsk studie eller utredning av frågan inte är känd.

Att avlägga gymnasiet på fyra år tycks bli något vanligare. Fenomenet kan betraktas ur flera synvinklar. Numera vill man framhålla att gymnasiet kan avläggas flexibelt, vilket är en fördel i synnerhet vid idrotts- eller andra specialgymnasier. Å andra sidan finns det många gymnasister som väljer en så ambitiös mängd kurser att det är svårt eller omöjligt att avlägga dem alla på tre år.

Det har också talats om studerandes, speciellt flickors, utmattning under de nuvarande gymnasiestudierna. I de färskaste debatterna har det dryftats om urvalsprovsreformen ytterligare kommer att öka pressen att sprida gymnasiestudierna på fyra år. Reformen innebär att högskolorna i sin antagning lägger allt större vikt vid vitsorden från studentexamen.

Det är glädjande att en ökande andel av studerande med främmande språk som modersmål slutför gymnasiet. Den här statistiken avspeglar inte ännu inverkan av den gymnasieförberedande utbildningen, för sådan har arrangerats först från och med hösten 2014. Det finns alltså skäl att förmoda att skillnaden mellan studerande med inhemskt respektive ett främmande modersmål kommer att minska ytterligare.

Tiden det tar att avlägga gymnasiestudierna varierar mellan språkgrupperna. Orsaken är inte alltid att studierna fördröjs, utan också att studerande väljer en väldigt stor mängd kurser.

 

FacebookTwitterYouTube