21.6.2018

Lösningar på pojkarnas utmaningar för lärandet söks med hjälp av prognostiseringsmodell för livslångt lärande

Webbnyhet

I början av juni samlades cirka 70 experter till Utbildningsstyrelsens prognostiseringsworkshop för att fundera på vad som borde hända för att man år 2025 kunde se en förbättring i pojkarnas inlärningsresultat. Utöver utbildningssektorn sökte man lösningar ur sex andra sektorers perspektiv.

Arbetet påbörjades genom att analysera resultaten av forskning och studier kring temat. Ett omfattande nätverk av experter samlades för att sammanföra information om tidigare identifierade alternativa lösningar och faktorer som påverkar framtiden. I början av juni ordnades en workshop där de sakkunniga utarbetade förslag på lösningar till identifierade utmaningar och där de utmanades att fundera på dem ur olika synvinklar.

Förslag på lösningar inom olika sektorer

Eftersom barns och ungas liv till en stor del utspelar sig utanför skolan funderade man på lösningar och utmaningar i pojkars lärande utöver inom utbildningen också ur perspektiv i anslutning till arbetsliv, fritid, välbefinnande och hälsa, familjebakgrund, regionala skillnader och könsroller. Bland annat deltog Fpa, THL, universitet, försvarsmakten, ungdomsaktörer och studentorganisationer aktivt i prognostiseringsarbetet.

Resultatet av arbetet var att man för de sju sektorerna hittade 3–5 lösningsförslag för att svara på utmaningarna i pojkars lärande. Förutom sektorspecifika lösningar identifierades större övergripande teman som också kräver åtgärder. Till exempel är bristerna i pojkars läskunnighet en utmaning som har identifierats i flera studier och i utvärdering av inlärningsresultat. Den utmaningen har man redan delvis försökt svara på vid Utbildningsstyrelsen och till exempel genom undervisnings- och kulturministeriets läskunnighetsforum.

I arbetet lyfte man också fram följande teman, som kunde hjälpa att svara på utmaningarna i pojkarnas lärande:

  1. Delaktigheten och gemenskapen behöver stärkas så att alla barn och unga under alla livsskeden tillhör en gemenskap, t.ex. inom ungdomsarbete, vuxnas stödnätverk, kollaborativt lärande och kamratstöd, föräldra-barn-grupper, grupper för barn och mor- eller farföräldrar samt hobbyer.
  2. Männens aktiva roll som fostrare bör stärkas inom undervisning och i social- och hälsovårdstjänster. Detta kommer att stödja pojkar och unga mäns livshanterings- och vardagskompetenser.
  3. Framtidstro och upplevelse av att lärande är betydelsefullt bör stärkas. Barn och unga behöver handledas i att förstå varför lärande är viktigt.
  4. Kännedomen om arbetslivet behöver stärkas. Barn och unga bör erbjudas möjligheter till arbetslivserfarenheter under olika skeden av deras lärostig.
  5. Studiemotivationen behöver stödjas. Ett sätt kan vara att bygga upp lärmiljöer med inslag av spel och tävlingar.
  6. Den emotionella intelligensen behöver stärkas. Alla barn oberoende av kön ska få lära sig om känslor och mänskliga relationer. Detta stärker en trygg inlärningsmiljö i olika skeden av livet.
  7. Under lärostigens olika skeden behövs övergripande tjänster, som utöver individen tar hänsyn till föräldrarnas stödnätverk i olika livssituationer. Detta bör beaktas vid ledningen av regionala välfärds- och utbildningstjänster.

Arbetet skapade också en gemensam syn på att kön bara är en variabel som skiljer mellan eleverna. I fortsatta studier kring utmaningar i lärandet borde man göra jämförande analys av olika variablers inverkan på lärandet, så att åtgärderna inte styrs för mycket av stereotypier om skillnaden mellan pojkar och flickor.

I nästa fas kommer man att behandla resultaten mer i detalj och utarbeta förslag på fortsatta åtgärder. Avsikten är att publicera förslagen som en kompakt rapport på Utbildningsstyrelsens webbplats hösten 2018.

Utbildningsstyrelsens nya verksamhetssätt som bakgrund

Prognostiseringsmodellen för livslångt lärande har utvecklats som en del av arbetet Utbildningsstyrelsen 2.0 där syftet är att förnya ämbetsverket. Att stärka prognostiseringen och utnyttja befintliga resultat är teman i förnyelsearbetet.

– Teman kring livslångt lärande kräver förutom en stark kunskapsbas att personalens kompetenser i prognostisering ständigt utvecklas och att man med samarbetsnätverken gör planmässiga tolkningar av framtidens utmaningar, säger Samuli Leveälahti som leder prognostiseringsprogrammet.

Andra förslag i arbetet kring Utbildningsstyrelsen 2.0 och för att utveckla prognostiseringen är att samla nationella och internationella aktörer och informationskällor inom prognostisering, planera personalfortbildning inom prognostisering samt bereda stödtjänster inom prognostisering för utbildningsanordnarnas ledning.

I början av juni samlades cirka 70 experter till Utbildningsstyrelsens prognostiseringsworkshop för att fundera på vad som borde hända för att man år 2025 kunde se en förbättring i pojkarnas inlärningsresultat. Utöver utbildningssektorn sökte man lösningar ur sex andra sektorers perspektiv.

 

FacebookTwitterYouTube