14.3.2018

Finland förutser lärarbehov på längre sikt än de flesta andra europeiska länder

Lärarbehoven prognostiseras i regel på kort sikt i Europa. Finland, Nederländerna, Tyskland och Danmark skiljer sig från mängden som länder där prognostiseringsperioden är över 10 år. Finland hör också till de länder där prognostiseringen grundar sig på en mycket bred informationsbas.

De här uppgifterna kommer från rapporten Teaching Careers in Europe: Access, Progression and Support som Europakommissionens Eurydice-nätverk har publicerat. Jämförelsen omfattade 38 länder och 43 utbildningssystem. Rapporten undersöker prognostiseringen av lärarbehov, lärarrekrytering, lärarnas karriärstruktur, fortbildning och introduktion samt evaluering av lärarna. Rapporten baserar sig på information insamlad av de nationella Eurydice-enheterna och de publicerade uppgifterna gäller läsåret 2016–2017.

I de flesta europeiska länder är prognostiseringen av lärarbehoven dålig. Av de undersökta systemen har tio ingen prognostisering alls och 17 gör en prognos endast för ett år i taget. Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland skiljer sig från mängden med en prognostiseringstid på över tio år. Finland hör också till de sju länder där prognostiseringen bygger på en mycket bred informationsbas.

Lärare rekryteras vanligen lokalt

I två tredjedelar av de europeiska länderna rekryteras lärarna lokalt eller per skola. Skolorna har dock inte nödvändigtvis frihet att genomföra rekryteringen på det sätt de önskar, eftersom rekryteringsprocessen är starkt reglerad.

Sju länder har fortfarande en centralstyrd rekryteringsprocess. I fem länder – Frankrike, Litauen, Rumänien, Spanien och Turkiet – är ett nationellt prov det enda sättet att rekrytera lärare.

Appointment of teachers to schools in primary and general secondary education (ISCED 1-3) according to top-level authority regulations, 2016/17 (Eurydice)

Appointment of teachers to schools in primary and general secondary education (ISCED 1-3) according to top-level authority regulations, 2016/17 (Eurydice)

Provet arrangeras av en offentlig myndighet och utgående från resultaten tillsätts de lediga tjänsterna. Vanligen kan de godkända kandidaterna framföra önskemål om region eller skola där de vill arbeta. Det slutliga beslutet fattas dock av myndigheten. I Grekland och Italien används utöver ett prov också kandidatlistor från vilka lärare rekryteras till tjänster som blir lediga senare.

De flesta system har en obligatorisk introduktionsperiod för nya lärare

En introduktionsperiod för nya lärare är obligatorisk och reglerad i 26 system. I Finland, liksom i Slovenien och Estland, rekommenderas en introduktion. De vanligaste obligatoriska typerna av introduktion är mentorverksamhet och fortbildningsperioder. Finland och Estland är de enda länderna där mentorverksamhet rekommenderas för alla lärare, inte bara för nyutexaminerade.

Flest reglerade introduktionsdelar finns i Spanien, Skottland och Slovenien. Utöver mentorverksamhet och utbildning krävs exempelvis att nya lärare får hjälp med lektionsplanering eller att kollegerna evaluerar den nya lärarens undervisning. Det är också vanligt att nya lärare för logg- eller dagbok under introduktionsperioden.

Evaluering av nya lärare i slutet av introduktionsperioden är också allmänt förekommande. Nya lärare kan vara tvungna att avlägga ett nationellt prov, ge provundervisning eller deras mentor sammanställer en evaluering över dem.

Närmare information

Lärarbehoven prognostiseras i regel på kort sikt i Europa. Finland, Nederländerna, Tyskland och Danmark skiljer sig från mängden som länder där prognostiseringsperioden är över 10 år. Finland hör också till de länder där prognostiseringen grundar sig på en mycket bred informationsbas.

 

FacebookTwitterYouTube