1.11.2018

Arbetet med att förnya grunderna för gymnasiets läroplan körde i gång

Webbnyhet 1.11.2018.

Grunderna utarbetas i samarbete med en stor grupp intressenter och sakkunniga. Målet för gymnasiereformen är bland annat att förenhetliga gymnasieutbildningen, främja gymnasisternas välbefinnande och göra gymnasiet mer attraktivt som en utbildningsform som ger behörighet till fortsatta studier vid högskola.

Läroplansgrunderna utarbetas av sammanlagt 23 arbetsgrupper som förutom av Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga också består av 200 utomstående sakkunniga. Arbetet leds av en styrgrupp på 20 personer. Utarbetandet av grunderna utgår från resultatet av en enkät som skickades till alla gymnasier i augusti och man samarbetar även med gymnasiernas utvecklingsnätverk.

– Vi satsar på en öppen kommunikation och på att använda ett tydligt och gott språk. Det är också första gången vi använder oss av tjänstedesign i arbetet med att förnya läroplansgrunderna, berättar chefen för gymnasieenheten och undervisningsrådet Petri Lehikoinen.

För närvarande pågår Utbildningsstyrelsens rundtur i landet med besök på åtta orter. Man har också ordnat olika seminarier för intressegrupperna och på kommande är bland annat seminarier som arrangeras tillsammans med Finlands Gymnasistförbund och Studentexamensnämnden.

Vilka förändringar sker i gymnasiet?

Gymnasiets lärokurs kommer i framtiden att omfatta 150 studiepoäng i stället för nuvarande 75 kurser. Avsikten är att kunna ordna mer omfattande studieavsnitt och studier som överskrider läroämnesgränserna.

För alla studerande görs upp en mer övergripande individuell studieplan redan då gymnasiestudierna inleds. Det erbjuds också mer stöd för de studerande som är i behov av det.

Det nya gymnasiet erbjuder alla studerande möjlighet att få internationella erfarenheter, arbets- och företagsfärdigheter och att få bekanta sig med högskolestudier. I fortsättningen erbjuds handledning också åt dem som har gått ut gymnasiet.

Samtidigt förbereds också andra förändringar som berör gymnasisterna: Studentexamensnämnden förnyar för närvarande studentexamen och undervisnings- och kulturministeriet utvecklar urvalet av studerande så att allt fler kommer att antas till fortsatta studier på basis av studentexamen.

En vidgad syn på bildningen

¬Förutom att de studerande ska kunna hantera innehållet i de olika läroämnena ska gymnasiestudierna också bygga upp en mångsidig kompetens. I gymnasiets läroplan definieras de olika delområdena som bildar den mångsidiga kompetensen och som samtidigt utgör gemensamma mål för alla läroämnen. Med mångsidig kompetens eftersträvas god allmänbildning, goda färdigheter för fortsatta studier och arbetslivet och förmågan att skapa en hållbar framtid. I centrum står en människa som i enlighet med gymnasielagen är god, harmonisk och bildad.

I det senaste utkastet har Utbildningsstyrelsen delat in mångsidig kompetens i följande områden: samhällelig kompetens, kreativ kompetens, kreativt tänkande och studiefärdigheter, internationell och kulturell kompetens, kompetens för välbefinnande och interaktionsfärdigheter.

Högskolorna efterlyser bättre kunskaper av gymnasisterna då det gäller kritisk källgranskning och analys av sinsemellan motstridiga källor.

– En viktig del är också hjärtats bildning: vad finns kvar då jag har glömt allt jag lärt mig? Med det betonas en verksamhetskultur som bygger på gemenskap och delaktighet, kontakter till omvärlden och livskompetens, som också är målsättningar för reformen, sammanfattar Petri Lehikoinen.

Följande steg i processen

Arbetsgruppernas intensiva arbete med att utarbeta grunderna inleddes i oktober och pågår fram till februari 2019. Då publiceras den första versionen av grunderna för gymnasiets läroplan och utlåtanden begärs av intressegrupperna. Alla intresserade kommer också att ha möjlighet att kommentera den första versionen av grunderna på nätet.

Grunderna färdigställs sedan utifrån utlåtandena och kommentarerna. De slutliga grunderna offentliggörs i november 2019 i samband med Nationella gymnasiedagarna som Utbildningsstyrelsen ordnar.
På basis av grunderna utarbetar utbildningsanordnarna och gymnasierna sina egna, lokala läroplaner som tas i bruk i augusti 2021.

Läs mer

Så här framskrider gymnasiereformen

Våren 2017
Regeringen beslutar att gymnasieutbildningen ska förnyas.

2017/2018
Undervisnings- och kulturministeriet utarbetar tillsammans med en stor grupp intressenter och sakkunniga ett förslag till ny gymnasielag och tillhörande förordningar.

Augusti 2018
Riksdagen fastställer den nya gymnasielagen.

Oktober 2018
Statsrådet fastställer förordningen om gymnasieutbildningen.

2018/2019
Utbildningsstyrelsen utarbetar genom omfattande samarbete med intressenter och sakkunniga nya grunder för läroplanen för gymnasiet som ska publiceras i november 2019.

2019/2020
Utbildningsanordnaren utarbetar sina egna, lokala läroplaner utgående från grunderna.

November 2020
Skolorna kan informera eleverna i årskurs 9 och deras vårdnadshavare om den förnyade gymnasieutbildningen före den gemensamma ansökan på våren.

Augusti 2021
De första gymnasisterna inleder sina gymnasiestudier enligt de nya läroplansgrunderna.

Grunderna utarbetas i samarbete med en stor grupp intressenter och sakkunniga. Målet för gymnasiereformen är bland annat att förenhetliga gymnasieutbildningen, främja gymnasisternas välbefinnande och göra gymnasiet mer attraktivt som en utbildningsform som ger behörighet till fortsatta studier vid högskola.

 

FacebookTwitterYouTube