9.11.2018

Undervisningsväsendets kostnader sjönk under 2017

Pressmeddelande

Kostnaderna för yrkesutbildningen har minskat under 2017. Till exempel var kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen nästan 6 procent lägre än året innan. Kostnaderna för gymnasieutbildningen har också minskat.

Det fanns totalt 144 947 studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen år 2017, vilket är ungefär 2 900 studerande färre än året innan. Det fanns 119 utbildningsanordnare: 75 privata anordnare, 9 kommuner, 34 samkommuner och staten. Kostnaderna för utbildningen (inklusive avskrivningar) var 5,9 procent lägre än år 2016. De genomsnittliga kostnaderna per studerande uppgick till 10 545 euro. Av kostnaderna per studerande utgjorde undervisningen lite mer än hälften, 55 procent.

Högst var kostnaderna inom handledande utbildningar för grundläggande yrkesutbildning (15 403 euro per studerande) och för utbildningar inom natur- och miljöområdet (13 449 euro per studerande). Lägsta kostnaderna hade utbildningarna inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (7 331 euro per studerande).

Det enhetspris som används som grund för statsandelsfinansieringen inom yrkesutbildningen täckte hos privata utbildningsanordnare 108 %, hos kommunala 98 % och hos samkommunerna 105 % av kostnaderna som berättigar till finansiering.

Utgifterna för att ordna yrkesutbildning var högst i Södra Savolax (12 419 euro) och Egentliga Tavastland (12 146 euro). Lägst var utgifterna i Päijänne-Tavastland (8 683 euro) och Södra Karelen (8 710 euro).

Inom läroavtalsutbildningen fanns det sammanlagt 33 042 studerande 2017, av vilka 11 271 studerade inom grundläggande yrkesutbildning och 21 771 inom yrkesinriktad tilläggsutbildning. Det fanns 240 fler studerande inom läroavtalsutbildningen än året innan.

Även läroavtalsutbildningens kostnader har minskat. Inom den grundläggande yrkesutbildningen sjönk kostnaderna med 5 % jämfört med föregående år: kostnaderna var 5 887 euro per studerande 2017. Högst var kostnaderna per studerande i Mellersta Österbotten (8 155 euro) medan Egentliga Tavastland hade de lägsta kostnaderna per studerande (5 210 euro). Utbildningsanordnarna fick i genomsnitt 15 % mer finansiering per studerande än de verkliga utgifterna.

Inom läroavtalsutbildningen avlades 4 468 yrkesinriktade grundexamina och 21 768 examensdelar.
Kostnaderna per studerande inom yrkesinriktad tilläggsutbildning som genomförs med läroavtal var 3 485 euro, vilket är 1 % mindre än under föregående år. Dyrast var tilläggsutbildningen i Satakunta (4 127 euro) och förmånligast i Mellersta Österbotten (2 696 euro). I genomsnitt täckte finansieringen 95 % av kostnaderna per studerande.

Inom yrkesinriktad tilläggsutbildning som genomfördes med läroavtal avlades 5 034 yrkesexamina och 4 503 specialyrkesexamina samt 28 742 examensdelar.

Inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen vid läroanstalter genomfördes i fjol 16 492 studerandeårsverken, vilket är ungefär 500 färre än år 2016. Tilläggsutbildningens kostnader per studerandeårsverke uppgick till 8 460 euro, vilket är 5,8 % mindre än under föregående år.
Största delen av studerandeårsverkena inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen vid läroanstalter genomfördes som frivillig utbildning: ungefär 15 815 studerandeårsverken. Kostnaderna uppgick till 8 703 euro och studerandeavgifterna till 755 euro per studerandeårsverke. Den övriga andelen av tilläggsutbildning omfattade personalutbildning. Personalutbildningens kostnader per studerandeårsverke var 7 939 euro och arbetsgivaravgifterna 3 672 euro.

År 2017 inledde 34 537 studerande sina studier inom yrkesinriktad tilläggsutbildning vid en läroanstalt. Totalt avlades 11 108 examina, vilket är ungefär 6 % fler än året innan. Statsandelarna täckte i genomsnitt 94,0 % av kostnaderna som berättigar till statsandelsfinansiering. Då man förutom statsandelsfinansieringen beaktar realiserade inkomster via avgifter utgjorde inkomsterna 105,6 % av kostnaderna.

Studerandearbetsdagarna vid särskilda yrkesläroanstalter uppgick år 2017 till sammanlagt 175 946 dagar, vilket är 1,2 % fler än året innan. Nettokostnaderna för verksamhet vid särskilda yrkesläroanstalter som berättigar till statsandelsfinansiering var 30,1 miljoner euro, varav statsandelarna täckte 52,9 %. Nettokostnaderna ökade med 6,1 % jämfört med föregående år.

Gymnasieutbildningens sammanlagda kostnader har också minskat och var 0,9 % lägre än under föregående år. De genomsnittliga kostnaderna per studerande var 7 669 euro.

Kostnaderna för gymnasieutbildningen fördelades liksom föregående år enligt funktioner. Den största utgiftsposten var undervisningen, som utgjorde 64,1 % av utgifterna. Kostnaderna per studerande var fortfarande lägre i genomsnitt för privata utbildningsanordnare (6 640 euro) än för gymnasier med en kommun som huvudman (7 732 euro). Dyrast var det att ordna gymnasieutbildning vid universitetets övningsskolor (10 648 euro) och vid statens gymnasier (9 748 euro).

Gymnasierna hade totalt 100 879 studerande år 2017, vilket är ungefär 500 färre studerande än året innan. Bland anordnarna av gymnasieutbildning var 36 privata aktörer, 218 kommunala och 6 samkommuner. Dessutom fanns det 3 statliga gymnasier och 8 övningsskolor vid universitet. Antalet studerande fördelades enligt utbildningsanordnarna så att 10 % studerade vid privata gymnasier, 0,3 % vid statens gymnasier, 83 % vid kommunernas gymnasier, 4,7 % vid samkommunernas gymnasier och 2 % vid övningsskolornas gymnasier.

Kostnaderna för att ordna gymnasieutbildning var högst i Lappland och Österbotten och lägst i Päijänne-Tavastland och Södra Savolax. I genomsnitt täckte enhetspriset som används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen 88 % av kostnaderna.

Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen samlar årligen in uppgifter om kostnaderna inom undervisnings- och kulturväsendet. Nu har kostnadsuppgifterna för gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och tilläggsutbildningen, läroavtalsutbildningen, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen samt museer, teatrar och orkestrar publicerats. Uppgifterna innehåller mervärdesskatt.

Kostnadsuppgifterna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt medborgarinstitut publiceras i januari när kommunernas uppgifter finns till handa.

Ytterligare information

  • Rapporterna över undervisnings- och kulturväsendets finansieringssystem (på finska) http://vos.oph.fi/rap/.
  • Chef för enheten statsandelar, skolråd Antti Markkanen, tfn 029 533 1423,
  • Förskoleundervisning, grundläggande utbildning, grundläggande konstundervisning: specialsakkunnig Leena Matilainen, tfn 029 533 1691,
  • Museer, teatrar och orkestrar: sakkunnig Mikko Rantanen, tfn 029 533 1329,
  • Fritt bildningsarbete: sakkunnig Sini Jaakola, tfn 029 533 1652,
  • Gymnasieutbildning, specialsakkunnig Sirpa Kesti, tfn 029 533 1094,
  • Grundläggande yrkesutbildning och läroavtalsutbildning: Specialsakkunnig Lea Juhola, tfn 029 533 1300,
  • Yrkesinriktad tilläggsutbildning, särskilda läroanstalter: specialsakkunnig Seppo Hänninen, tfn 029 533 1598,

Kostnaderna för yrkesutbildningen har minskat under 2017. Till exempel var kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen nästan 6 procent lägre än året innan. Kostnaderna för gymnasieutbildningen har också minskat.

 

FacebookTwitterYouTube