12.11.2018

Växelverkan är en knepig gren

Blogg

Marjo Somari”Gapet är stort, men öronen är pyttesmå”. Så beskrevs internationella sakkunniga av sydafrikanska barn som deltagit i ett utvecklingssamarbetsprojekt inom undervisningssektorn – genom att jämföra dem med krokodiler. Jag hörde citatet för många år sedan av en kollega inom utbildningsexport som jag uppskattar högt. Jag kom att tänka på det på nytt när vi gick igenom resultaten från Utbildningsstyrelsens intressentgruppsundersökning.

I våras bad vi om våra kunders och partners synpunkter på Utbildningsstyrelsen och samarbetet med oss. Dels höjde resultaten vår självkänsla: vi ansågs vara mycket sakkunniga, vårt anseende var gott och man var nöjd med samarbetet. Undersökningen lyfte ändå också fram några saker som gjorde en kommunikatör fundersam.

När svararna ombads välja ord som bäst beskriver Utbildningsstyrelsen, var öppenhet, lyhördhet och dialog inte styrkor som förknippades med oss. Än mer alarmerande var att en liten del av svararna förknippade ord som ”arrogant” och ”avlägsen” med oss. Alltför många av de svarande upplevde att vi inte ser samarbetsparter som jämlika aktörer. Sakkunnig alltså, men inte särskilt kommunikativ.

Redan grunderna för planen för småbarnspedagogik betonar kommunikativa färdigheter och förmåga ”att lyssna, identifiera och förstå olika synsätt samt förmåga att reflektera över sina egna värderingar och attityder”. Kan vi kräva något mindre av oss själva? Hur ska vi kunna kommunicera bättre med samhället omkring oss?

Visserligen har Utbildningsstyrelsen redan tidigare haft ett nära samarbete med sina intressentgrupper: våra sakkunniga har omfattande nätverk och i alla våra kärnprocesser medverkar olika styrnings-, sakkunnig- och samarbetsgrupper och utvecklingsnätverk. Världen förändras ändå i en riktning där fenomen är allt närmare kopplade till varandra och synerna allt mer tudelade. I bubblorna skyms sikten av reflektioner från hinnan. Därför behövs även nya verksamhetssätt och en allt bredare dialog.

Professor Jocelyne Bourgon från Kanada, galjonsfigur för projektet The New Synthesis of Public Administration och erfaren expert inom offentlig förvaltning, har poängterat att den offentliga förvaltningen ska kunna anta frågor som ska lösas ur flera perspektiv, på ett sektorsövergripande sätt, och utnyttja medborgarsamhällets inflytande för att kunna bevara sin genomslagskraft i en komplex värld. Det centrala är att sammanföra olika aktörer – och här har interaktionsförmåga en nyckelställning. Utbildningsstyrelsen behöver alltså någon typ av dialogsprång för att vi ska kunna fortsätta vårt effektfulla arbete för utbildning och internationalisering.

I grunderna för planen för småbarnspedagogik finns lyckligtvis även nycklarna till en lösning: ”En verksamhet som baserar sig på samarbete skapar möjligheter att öva sig i att kommunicera och uttrycka sig i olika situationer och med olika människor. Personalen ska tillsammans med barnen öva sig att sätta sig in i andras situationer, lära sig att granska företeelser ur olika perspektiv samt att lösa konfliktsituationer på ett konstruktivt sätt.” Om barnen kan göra det, varför skulle inte också tjänstemän lyckas med det – det gäller alltså bara att öva!

Som hjälp för detta fick vi Sitra, och vi har entusiastiskt börjat prova det nya verksamhetssättet med dem som bollplank. Genom att tillämpa Rondpaus-konceptet anordnar vi en serie dialoger på olika håll i Finland under hösten och våren. Evenemanget bereds tillsammans med kommuner, lokala organisationer och andra aktörer, utgående från områdets behov. Ett centralt mål är att få många olika perspektiv i diskussionen och att också involvera de röster som ofta inte hörs. Som tema valdes jämlikhet i utbildningen, något som enkätresultaten visade att även intressentgrupperna önskar att vi ska satsa på.

Vi har utmanat oss själva att lära oss av med den invanda kommunikationsmodellen: de här evenemangen börjar inte med välkomstord av generaldirektören eller expertanföranden. Personerna från Utbildningsstyrelsen deltar inte för att berätta vilka de rätta lösningarna är. I stället vill vi höra erfarenheter av människor som representerar olika perspektiv och vi deltar jämlikt i diskussionen. Därigenom kan vi skapa en bättre gemensam lägesbild av utmaningarna gällande jämlikhet i utbildningen.

Vi har mycket att lära oss, och åtminstone för en del av våra intressentgrupper ser trappan ned från elfenbenstornet i Hagnäs lång ut. Men vi vill inte vara krokodiler, utan lyhörda och tillsammans bygga upp en djupare förståelse.

Marjo Somari,
Kommunikationsdirektör

Marjo SomariI våras bad vi om våra kunders och partners synpunkter på Utbildningsstyrelsen och samarbetet med oss. Dels höjde resultaten vår självkänsla: vi ansågs vara mycket sakkunniga, vårt anseende var gott och man var nöjd med samarbetet. Undersökningen lyfte ändå också fram några saker som gjorde en kommunikatör fundersam, skriver Marjo Somari i bloggen. Läs mer

Kommentar (0)

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är noll minus noll?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .