25.4.2018

Det finns inga färdiga svar när man skapar något nytt – är du intresserad av att pröva?

Anna Häggman“Jättesnabbt har tröskeln att göra saker på ett nytt sätt sänkts, när vi började göra dem…” Denna kommentar från en bildningsdirektör är en bra sammanfattning av hur svårt det ofta känns med förändring ‒ på förhand. Hur många av oss har någon gång blivit tvungna att välja om vi ska koncentrera oss på sekundära saker, som vi redan är bra på, eller på viktiga saker som vi inte ännu kan?

Innovationscentret, som verkat snart i ett år, har åkt ut på turné i kommuner och skolor och arbetat tillsammans med nätverken för utveckling av utbildning och fostran. Under de gemensamma diskussionerna har vi hört hurdana frågor som är på gång. Vi har tillsammans förundrat oss över de komplicerade problem som syns i vardagen i utbildningen. Vilken slags förändring vill vi få till stånd? Vad motiverar och ger energi?

Kreativiteten, innovationerna och försökskulturen blommar inte upp när man är trött mitt i vardagens stress. Vid diskussionerna tas det ofta upp hur man ska kunna avstå från de invanda verksamhetssätten och identifiera kärnfrågorna, för att det ska bli rum för att skapa nytt. Om det inte finns något tydligt behov blir utvecklandet lätt ett påklistrat extra jobb.

I bästa fall utgör vardagens arbete och olika utvecklingsprojekt en helhet som ger näring åt varandra och där dagliga handlingar, val och beslut växer till en hållbar förnyelse. Att lita på sig själv och ha förtroende för dem som man arbetar med på ett nytt sätt kräver tid och byggs upp genom att man gör saker tillsammans. Möten, äkta växelverkan och utrymme som känns tryggt psykiskt, skapar en verklig möjlighet att pröva på saker tillsammans genom att förundras, iaktta och kläcka idéer samt genom försök och misstag.

I många kommuner pågår redan intressant gemensamt utvecklingsarbete: genom att kombinera olika aktörers synpunkter, förmåga och resurser skapar man lösningar, som man inte ensam skulle kunna få till stånd och som är till nytta för alla. Man har satt sig in i barnens och de ungas problem till exempel genom att ta in ungdomsarbetare eller psykiatriska sjukskötare i skolan för att arbeta tillsammans med lärarna.

Vad betyder det att utgå från eleverna?

“Skolan har blivit en ö som är åtskild från kommunens övriga tjänster.” Så upplevde rektorerna i en kommun saken. Skolan är ändå inte åtskild från den övriga världen. Därför måste man vid utvecklandet av den beakta också elevernas liv utanför skolan.

För att vi ska kunna gestalta verkligheten från många olika synvinklar och föreställa oss olika möjliga framtidsalternativ behövs allt mer samarbete med familjerna, organisationerna, forskarna och företagen. Det finns behov av ett nytt sätt att utveckla, växelverkan som fungerar bättre och gemensamt lärande på alla nivåer inom utbildningen, och mellan nivåerna, ända från elever till beslutsfattare.

När det inte finns några tydliga lösningar är det bästa att skapa nytt genom att experimentera. Genom att pröva rör man sig från en stor osäkerhet mot växande kunskap och en klarare syn på hurdana lösningar som kunde fungera. Man testar i ett tidigt skede alternativa lösningsmodeller så att man får kunskap och kan lära sig.

Målet för försöken är att lära sig och fördjupa sin förståelse. I senare skeden av utvecklandet kommer pilotprojekt med i bilden. Målet för dem är att visa att någon lösningsmodell som man utvecklat fungerar i praktiken. Försök och pilotprojekt är alltså olika saker. Till och med viktigare än de lösningar man utvecklar är ofta att man lär sig tillsammans och att verksamhetskulturen förändras under processens gång.

Det är viktigt att eleverna deltar i utvecklandet. På så sätt får man mera fungerande lösningarna och skapar betydelsefulla upplevelser av att lära sig. När eleverna är med blir de också en del av den lärande gemenskapen, där också de vuxna lär sig. Observationerna i Ungdomsbarometern berättar samma sak: det, hur väl eleverna upplevt sig höra till gemenskapen i grundskolan förklarar hur nöjda de är med sina människorelationer när de närmar sig trettio. Det gäller inte alltså bara dem som går i grundskolan eller som nyligen slutat skolan.

Att skapa nytt, att klara av osäkerhet, att bygga upp betydelsefulla sociala relationer samt att känna sina egna och andras styrkor är alla sådana färdigheter som hjälper en att hitta sätt att påverka sin egen framtid och skapa en gemensam bättre framtid.

Anna Häggman
Utvecklare, Innovationscentrum

Stöd för att göra saker på ett nytt sätt

Utbildningsstyrelsen har börjat förnya ansökan om finansiering så att den blir öppnare och flexiblare. Genom de innovations- och försöksunderstöd som nu kan sökas vill vi ge kommunerna och skolorna möjlighet att ta tag i saker som är betydelsefulla i vardagen. Urvalsgrunderna ger plats för lokalt identifierade utvecklingshov. Innovationscentrum är med och sparrar experimenterande utvecklande, faciliterar växelverkan och stöder att olika aktörer kommer samman.

Statsunderstöd för innovativa försök och utveckling kan sökas till 27.4.2018. Nu är det bra att stanna upp och fundera på hur skolan kunden förnyas så att barn och unga får allt bättre vägkost för lärandet och för livet.

Tilläggsuppgifter om innovativ utveckling vid utvecklandet av offentliga tjänster:

Anna HäggmanInnovationscentret, som verkat snart i ett år, har åkt ut på turné i kommuner och skolor och arbetat tillsammans med nätverken för utveckling av utbildning och fostran. Under de gemensamma diskussionerna har vi hört hurdana frågor som är på gång. Vi har tillsammans förundrat oss över de komplicerade problem som syns i vardagen i utbildningen. Vilken slags förändring vill vi få till stånd? Vad motiverar och ger energi? Läs mer

Kommentar (0)

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är åtta minus fyra?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .